.

Asså helvete, nu är jag fan sur! och ledsen.. Då tänker jag skriva blogg. Så de så!
Mina ögonsvider av tårarna, jävla aber! GAAAAAAAAAAAAAH Jag hatar det här. Usch fy och blä. Jag orkar verkligen inte.. jo jag orkar, jag måste orka! Men just för tilfället känner jag inte för det..
De jag skrev i förra inlägget passar faktist bra till det här nu. Jag vill inte vara en jävla brud som har humörsvängningar som en jävla berg- ochdalbana. Hjälp mig, snälla? Jag vill inte må så där någå mer.. Men ingen fattar. Ingen gör det, inte ens mamma... Ingen fattar fan vad jag går igenom och hur dåligt jag mår av det (ibland). Jag kan inte rå för det. Jag kan inte det.  *PIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIP*
Jag vill skrika! Men min röst räcker inte till

Tittar på pirets of the carabien 2.. Snyggingen fick äckliga sår när fadern slog honom.. Stackarn. Fast det hör inte ihop med texten där över. Så it dos'nt mather.. Eller gör de(?)